Att göra sin egen jord gratis genom lövkompostering är självklart i tuffa tider. Varför köpa torvjord på säck för dyra pengar, när man kan göra den själv?

I detta projekt får vi följa hur man kan göra sin egen jord genom varmkompostering av eklöv och stallgödsel. Det finns andra komposteringsmetoder och material; men här utgår vi från de resurser vi har enkelt och fritt tillgängliga. Valet av varmkompostering (i motsats till vanlig kallkompostering) beror på att vi behöver kompostjorden inför odlingssäsongen och vi har bara några veckor på oss.

De flesta ridhus har en stor gödselstack som de givmilt delar med sig av. Men fråga först. (Bild: Tuffa Tider)

Lövkompost behöver grönt material för att komposteras snabbt

Varmkompostering (eller snabbkompostering) är en metod som varit känd och använts länge. Genom att blanda material med högt kolinnehåll med material med högt kväveinnehåll i optimala proportioner åstadkoms en snabb nedbrytning. Material med högt kväveinnehåll är t.ex. färska växtdelar (gräs, ogräs och de flesta gröna löv), gödsel, tång och hushållsavfall (grönsaker och matrester) och brukar kallas grönt material. Exempel på brunt material, dvs organiskt material med högt kolinnehåll är träflis, sågspån, halm, bruna löv och hö.

Stallgödsel kan i allmänhet fås gratis från ridhus

Under den tidiga våren är markerna ofta fyllda med torkade löv som ännu inte hunnit brytas ned, vilka alltså utgör ett mycket bra brunt material. Däremot finns inget grönt i naturen och vill man göra en varmkompost på våren, så är det gödsel som ligger närmast till hands som “grönt” material. Även om man inte har egna lantdjur som producerar gödsel, så är det i allmänhet inga problem att skaffa den från t.ex. en bondgård eller ett ridhus. De större ridhusen producerar så mycket gödsel att de för det mesta enbart är tacksamma för att man hjälper dem att bli av med den.

Platsen för den färdiga kompostjorden är en hugelkultur

För två år sedan påbörjade vi en slags hugelkultur, där främst brunt material av olika fraktioner har samlats. Denna yta skall i år bli trädgårdsland och för att slippa köpa och frakta flera kubikmeter matjord för plantering och sådd, kommer vi att tillverka det mesta själva genom olika komposteringsmetoder. I detta avgränsade projekt med snabbkomposteringen, kommer den färdiga komposten utgöra underlaget för odling av bönor.


Vi använder oss av en vanlig gallerkompost, där de fyra gallren är 70 x 90 cm och de sätts samman på höjden. För att komma upp i tillräckligt hög temperatur för snabbkompostering, sägs den optimala storleken på en snabbkompost vara drygt 90 x 90 x 90 cm. Enligt en studie vid universitet i Berkeley (Kalifornien), kan en total kompostering åstadkommas på 2-3 veckor om man följer deras rekommenderade storlek på 36 tum (92 cm) i kubik. Om storleken är mindre kommer inte komposteringen att gå lika snabbt. Men vi har inte så bråttom; när komposten påbörjades var det i början av april och bönorna planteras inte ut förrän i slutet av maj.

Gallerkomposten ställs på höjden där kompostjorden senare skall användas. Ett plaströr förses med hål och ställs i mitten av komposten; så att luft tillförs komposteringsprocessen. (Bild: Tuffa Tider)

Gallerkomposten placerades på den yta där den färdiga kompostjorden sedan skall användas. I mitten sattes ett vertikalt plaströr, vilket först hade försetts med ett antal hål. Detta rör blir kompostens lunga som förser mikrolivet med nödvändigt syre. Underlaget till komposten och där bönor skall odlas till sommaren är träflis från en trädfällning förra sommaren, Flisen har komposterats något, men består i huvudsak av finfördelat trä med högt kolinnehåll.

Tio skottkärror med finfördelade eklöv och fyra skottkärror färsk stallgödsel åtgick för att fylla gallerkomposten. (Bild: Tuffa Tider)

Den mesta tiden åtgick till att samla in och finfördela eklöven

Därefter började komposten fyllas ömsom med stallgödsel och ömsom med något finfördelade eklöv. Varje lager hästgödsel var 4-5 centimeter och lövskiktet cirka 10 centimeter. Mellan varje dubbellager plattades högen till och materialet vattnades. Åtgången var knappt fyra skottkärror stallgödsel och tio skottkärror eklöv. Arbetet var drygare än förväntat. Den mesta tiden åtgick till att samla in eklöven och finfördela dem med en gräsklippare. Sammanlagt tog arbetet cirka tre timmar, varav själva fyllningen av gallerkomposten, tillplattning och vattning endast utgjorde kring en halvtimme.

När temperaturen sjunker under 30 grader vänds komposten

Temperaturen uppmättes efter två dygn till 30 grader och dagen därpå till 50 grader. Temperaturen bör stiga till cirka 60 grader, där den efter ett tag vänder nedåt. Komposten kommer vändas ut-och-in när den nått ned under 30 grader igen.

Detta projekt, artikel och Youtubefilmen är pågående och fylls på löpande tills kompostjorden är färdig. Den kommer avslutas med en studie av kompostjordens egenskaper, inklusive pH-värde.